Usch.
Fy fan vilken obehaglig dröm jag drömde inatt.
Jag och min vän Stina skulle på någon slags klassresa, jag glömde min jacka hemma och frös så jag lämnade min handväska och packning till henne för att springa hem och hämta jackan.
Jag och min vän Stina skulle på någon slags klassresa, jag glömde min jacka hemma och frös så jag lämnade min handväska och packning till henne för att springa hem och hämta jackan.
Men på något vis gick jag fel och hamnade vid en jättestor byggnad som jag bestämde mig för att gå in i, vilket jag ångrade djupt efteråt.
När jag kom in i byggnaden så låg där hundratals skadade människor, jag vet inte vad som hade hänt, men människorna låg liksom uppradade på varandra och man såg på dem att de inte hade lång tid kvar. Jag gick längre in i byggnaden och upp för en trappa, halvvägs upp för trappan så fanns ett litet rum med stora hyllor, även där hade de travat upp människor på varandra. Det var blod överallt och man hörde jämranden från personerna.
När jag kom upp till toppen av trappan så låg där två döda hästar, båda hade inte sitt huvud kvar på kroppen, ena huvudet låg mellan hästarna men det andra var borta.
Och jag fick panik, vad hade hänt? Varför stod det inget i tidningarna? Jag måste ut härifrån!
När jag försökte ta mig ut så snubblade jag nästan på en av hästkropparna, fick ta ett steg tillbaka och försöka samla mig, tillslut tog jag mig ned från trappan och då var det en man som var helt borta som låg på marken framför mig, han stirrade rakt i mina ögon en längre stund och jag kunde inte röra mig.
Tillslut släppte han mig med blicken och jag skyndade mig ut ur byggnaden och hem. Jag bodde väldigt nära byggnaden så jag borde ha hört ambulanser och sådant tidigare.
När jag kom in i byggnaden så låg där hundratals skadade människor, jag vet inte vad som hade hänt, men människorna låg liksom uppradade på varandra och man såg på dem att de inte hade lång tid kvar. Jag gick längre in i byggnaden och upp för en trappa, halvvägs upp för trappan så fanns ett litet rum med stora hyllor, även där hade de travat upp människor på varandra. Det var blod överallt och man hörde jämranden från personerna.
När jag kom upp till toppen av trappan så låg där två döda hästar, båda hade inte sitt huvud kvar på kroppen, ena huvudet låg mellan hästarna men det andra var borta.
Och jag fick panik, vad hade hänt? Varför stod det inget i tidningarna? Jag måste ut härifrån!
När jag försökte ta mig ut så snubblade jag nästan på en av hästkropparna, fick ta ett steg tillbaka och försöka samla mig, tillslut tog jag mig ned från trappan och då var det en man som var helt borta som låg på marken framför mig, han stirrade rakt i mina ögon en längre stund och jag kunde inte röra mig.
Tillslut släppte han mig med blicken och jag skyndade mig ut ur byggnaden och hem. Jag bodde väldigt nära byggnaden så jag borde ha hört ambulanser och sådant tidigare.
När jag kom hem bytte jag bara om till pyamas och satte mig vid datorn och försökte hitta info om vad som hänt.
Efter ett tag fick jag ett mms av Stina som föreställde ett väldigt lyxigt hotel med pool och palmer och allt, hon var ju tvungen att åka utan mig och jag oroade mig för min handväska, alla mina kort och sådant fanns ju där i.
Det som förvirrade mig mest var hur länge jag måste ha varit i den där byggnaden om hon hade hunnit åka till ett annat land.
Sedan vaknade jag.
Sedan vaknade jag.
Give give give!!
Jag vill ha nya assassins creed nuuu, pronto!
Jag har förbokat Freedom edition. Åh vad jag längtar *_*
Före Xlash
Idag fick jag hem Xlash som är ett medel som ska göra fransarna längre, tjockare och mörkare (De två sistnämnda är inte så viktiga.)
Här är i alla fall förebilder;
Jag skulle bli väldigt glad om det fungerade då jag har pyttesmå fransar. Jag börjar behandlingen ikväll ^^
Här är i alla fall förebilder;
Lägger väll ut nya bilder om 2-4 veckor då det ska ta ungefär så lång tid innan man märker resultat.
dolore.
Det gör så ont, jag kan inte andas.
<3
Och så blev man bjuden på grill och mys ikväll ^^ Känns massa bra
Ensamhet
En känsla som jag har kämpat med de senaste veckorna är ensamhet, jag vill inte skriva om anledningen här, det spelar ingen roll om jag umgås med människor eller inte, känner mig så fruktansvärt ensam hela tiden.
Det är, enligt mig, en av de värsta känslorna som finns.
Och såklart blir det alltid värre på högtider när man vet att typ hela sverige ska ut och festa :P Men ja, får väll underhålla mig med Sims ikväll och bygga fina hus ;P
Så, nu var det färdiggnällt.
Hoppas alla får en bra valborg :) Drick försiktigt och spräng inte sönder fingrarna
Så, nu var det färdiggnällt.
Hoppas alla får en bra valborg :) Drick försiktigt och spräng inte sönder fingrarna
Åh
Är helt förälskad i den här, har knarkat den som fän.
Det är samma som har gjort en sjukt bra cover på Somebody that I used to know:
Jag har inga ord.
Vad händer?
Jag har märkt av på senaste tiden att jag börjar förändras... och jag tycker inte om den förändringen och jag vet inte riktigt vad det beror på. Om jag börjar växa upp, kanske börjar jag bli tråkigt eller så hade jag tappat intresset för mig själv, jag vet inte.
Jag har förlorat mina passioner i livet. Förut sminkade jag mig i princip varje dag, inte för att bli snygg eller så, utan för att det kändes så bra. Det var som meditation på morgnarna eller när jag nu gjorde mig i ordning, något lugnt som jag gjorde för mig som gjorde min dag mycket bättre, nu orkar jag aldrig sminka mig och när jag väl gör det så känner jag ingen skillnad. Känner mig lika tråkig ändå.
Förut tyckte jag om att ha urringat (det här kommer typ ingen förstå men skit samma:P Skriver om det ändå.) Mina tuttar var min stolthet och jag tyckte om att visa lite, nu känner jag mig bara väldigt obekväm och föredrar att ha kläder som inte visar något. Det är säkert bra egentligen, men det känns inte så.
Förut tyckte jag om att ha långa naglar, jag älskade hur de förlängde mina fingrar, jag kände mig sexig i långa naglar, nu sparade jag ut naglarna så de blev väldigt långa och det kändes bara äckligt och besvärligt.
Jag orkar aldrig ha utsläppt även om jag har spenderat timmar på att fixa håret, det känns bara jobbigt och ivägen.
Det är som att jag har tappat intresset för mig själv.
Jag brukade älska att skriva och rita, nu är det som att jag inte kan... det tar bara stopp.
Vart fan har jag tagit vägen? Och vem är jag nu?
Jag tog upp det lite smått med min psykolog förut och hon bara avfärdade det med ett "Du håller på att bli vuxen." Jag ska ta upp det imorgon igen och säga att jag vill gå in djupare på det för att förstå.
Igår åkte jag hem till mormor för att äta flygande jacob, då ville hon att jag skulle färga hennes fransar och ögonbryn så vi gjorde det, sedan färgade vi även hennes hår och idag ringde hon och kvittrade, tyckte att det var jättefint och sade att det såg ut som hennes naturliga hårfärg (innan hon blev gråhårig). Det är det bästa som finns, att göra mormor glad, jag skulle göra allt för henne.
Vi kollade även på gamla bilder, jag var tvungen att åka så vi hann inte kolla så mycket, vi ska göra det nästa gång. Men då fick jag plocka på mig vilka bilder jag ville, och jag hittade två bilder på mamma från när hon fyllde 25 som gjorde mig så glad. Hon var så vacker och hennes leende var det finaste i världen.
Sexblogg
Ibland önskar jag att jag var cool nog att starta en sexblogg och komma med råd, svara på frågor, berätta om intressanta och ointressanta saker o.s.v.
Men skulle jag starta en anonym blogg så skulle jag vara alldeles för rädd att det skulle komma ut vem jag är, inte för min egen del men för min killes.
Och av samma anledning vågar jag såklart inte ha en öppen blogg.
Läser man min blogg så ser man att jag tycker det är kul att skriva och prata om, och det vore så roligt att få utlopp för det. Jag har varit intresserad av det så länge och jag suger åt mig all fakta som en svamp så jag kan mycket även om jag inte är så erfaren, och är det något jag undrar eller är nyfiken på så undersöker jag och lär mig.
Helt ointressant inlägg men jag ville bara skriva om det.
Jag vill ha Malin Gramers jobb i Fråga Olle, det verkar så jävla kul :D Snacka om att vidga vyerna.
Aja, intressant som sagt. Over and out!
Stuff
Jag var på stan igår också med min vän Stina och hittade då en 19 mm locktång, jag har en som är 25 mm och en som är typ 13-14 mm, den stora känns lite för stor, även om jag älskar den, och den lilla är alldeles för liten så jag har önskat länge att det fanns en lite större. Blev helt till mig när jag hittade 19 mm och funderade fram och tillbaka på om jag verkligen skulle köpa den då jag egentligen inte ha råd.
Men idag gick jag på stan med pojkvän och köpte den, jag behöööövde den faktiskt.. :D
Lycka!
Sedan skulle vi gå och äta på samuraj, när vi kom dit var det inge folk där och två servitriser satt och babblade vid ett bord. Sedan gick vi våra menyer och allt det där.
Men medan vi åt så stod en av servitriserna och babblade högt HELA tiden. Svor hit och dit och pratade skit om kunder och sade ordet bajs jätte högt.
Seriöst?! Så jävla dålig stil. Hon får prata så mycket hon vill, men hon kan ju hålla nere volymen och ha lite respekt för gästerna. Usch vad dåligt humör vi var på när vi gick därifrån.
Vi kommer inte gå dit igen i alla fall.
Över till positiva saker igen: Igår fick jag ett par suuuperfiiina blåa converse av min pojkvän. Så underbart :D Jag är så bortskämd så det är sjukt.
Kolla vad fina de är! :D (Det där är min absoluta favoritfärg)
Bild på min mamma <3
Nu tänker jag dela med mig av en av mina favoritbilder på mamma, jag älskar bilden dels för att hon är så vacker och glad(och har fett i ansiktet, senaste tiden med mamma var hon så smal, och det är det ansiktet jag minns. Här ser hon frisk ut.) och dels för att det syns så tydligt att jag är min mors dotter.
Anledningar till att jag är lik henne:
1. Hennes leende, mitt leende är IDENTISKT. Om man tittar till höger på läpparna så ser man att det är lite ojämnt, underläppen alltså, den går upp lite mer än den gör på andra sidan, precis så har jag också. Sättet överläppen formar sig vid mungiporna, hur mycket tandköttet visas, identiskt. Storleken på hennes tänder, likadant på mig.
Jag har verkligen hennes leende.
2. Ögonen, formen på mina ögon är likadan, enda skillnaden är att jag har lite större ögon än henne och en annan ögonfärg.
3. Mina "smilgropar" ser ut som hennes, dock har hon en väldigt djup smilgrop på vänster sida, så har inte jag.
Min näsa har hennes form, men min näsa är lite köttigare och större än hennes :P
Jag älskar att jag blir mer och mer lik henne ju äldre jag blir, det känns verkligen att hon lever i mig.
Och att jag dessutom har börjat busskratta precis som henne... Hon finns verkligen hos mig.
Så länge mitt hjärta slår så finns du mamma <3
Jag älskar dig för alltid och alltid.
Ont.
Jag vet inte om jag kommer klara mig utan dig... Jag kommer bli så ensam.
Otryggt!
Igår såg jag ett program, nu kommer jag inte ens ihåg vad det heter och jag hittar det inte... De testar hur personer reagerar när de blir vittne till något som är fel. Tragiskt nog är det sällan som folk agerar.
Men det värsta igår, det som gjorde mig riktigt upprörd och att jag i princip tappar lusten för att skaffa barn var;
(Alla var skådespelare) En mamma ska iväg lite snabbt och göra ett ärende och lämnar sin 9-åriga dotter i en lekpark där det är en massa familjer. En stund senare kommer en ung man av stureplanskaraktär fram till flickan som gungar och börjar ställa frågor om var hon heter, om hon är ensam, om hon vill ha en godis o.s.v. Efter ett tag erbjuder han henne glass, och försöker locka med sig henne. "Nej, jag får inte gå." säger hon och han tar tag i hennes arm och försöker släpa med sig henne "Jo, kom nu, det är ingen fara." "Men jag får inte prata med främlingar." "Men jag är ju ingen främling." Det är en man som står nära och utan tvekan hör allt men han gör inget, han går därifrån och sätter sig på en bänk. Tillslut sade produktionen åt killen att ge upp och gå därifrån för att se om någon stoppade honom eller pratade med flickan men icke.
Senare skickar de dit en äldre välklädd man, även han av stureplatskaraktär, som gör samma sak.
Försöker locka med sig henne, många tittar men ingen gör något, men TILLSLUT går en kvinna fram till dem och säger "Ursäkta, känner ni varandra?" Mannen försöker bortförklara sig men flickan säger att nej, de känner inte varandra. Då säger kvinnan åt henne "Du får aldrig prata med främlingar! Aldrig någonsin. Lova mig att du inte pratar mer med den här mannen och att du berättar om det här för din mamma sedan."
Hur tragiskt är det inte? Nog för att jag aldrig skulle lämna mitt/mina barn ensam i en lekpark mitt i stan, men om man gjorde det så litar man ju på att folk ingriper om något går fel.
Tänk om det hade varit på riktigt? Tänk om han faktiskt hade fått iväg flickan?
Fy fan... det gör mig rädd.
Man kanske ska hålla sig till katter resten av livet istället :P
Bra jävla dag! :D
Idag har jag en riktigt bra dag.
För det första vaknade jag hemma hos finaste pojkvän(inte för att det var en överraskning, men det är alltid mys), sedan gick jag ned till skolan för att göra avstämning på första delen och karade den! Är så jävla stolt och nöjd att jag har fått in matte B i huvudet, fuck yeah! Sedan gick jag och oroade mig för pengar men loggade in på banken och har fått pengarna som jag skulle ha fått nästa vecka, finns typ ingen skönare känsla ;P
Och ikväll ska pojkvän bjuda mig på dyr god mat, och när jag kommer hem ska jag nörda underbaraste Assassins creed.
Så härligt!
(igår släppte maskninen äntligen sitt nya album också, underbart!)
Och så är jag ju så jävla snygg också!
(sarkasm)
Adjö!
För det första vaknade jag hemma hos finaste pojkvän(inte för att det var en överraskning, men det är alltid mys), sedan gick jag ned till skolan för att göra avstämning på första delen och karade den! Är så jävla stolt och nöjd att jag har fått in matte B i huvudet, fuck yeah! Sedan gick jag och oroade mig för pengar men loggade in på banken och har fått pengarna som jag skulle ha fått nästa vecka, finns typ ingen skönare känsla ;P
Och ikväll ska pojkvän bjuda mig på dyr god mat, och när jag kommer hem ska jag nörda underbaraste Assassins creed.
Så härligt!
(igår släppte maskninen äntligen sitt nya album också, underbart!)
Och så är jag ju så jävla snygg också!
(sarkasm)
Adjö!
